Kanske dags för en uppdatering då! :)
Nu har jag alltså varit en vecka på Johannelund i Uppsala. Den går att sammanfatta med två ord: gårrmytji nytt. Massor med information, många nya människor, ny stad... Jag har inte bara en gång, utan flera gånger, funderat på vad jag egentligen ger mig in på. Men jag kan också konstatera att det blir bättre och bättre hela tiden. Jag vet fortfarande inte riktigt varför jag är här, men jag vet iallafall att jag just nu vill och skall vara här.
Människorna här är... ja, svenskar. Glada, trevliga, sociala, öppna. Jag trodde att jag var van vid allt detta från min förra vistelse i Sverige, men tydligen inte. Det blev en liten "kulturkrock" igen. Nu har jag vant mig igen, så nu gör också jag mitt bästa för att småprata och vara trevlig. ;)
Precis som vanligt så är det ju lite intressant detta med att man kommer från Finland men pratar svenska. Så då får man försöka förklara så gott det går. Eller så bara tackar man och tar emot när de tycker att man har lärt sig bra svenska på en vecka. ;)
Förutom att vara social och trevlig här har jag lärt mig att köra bil i tvåfiliga rondeller. ;) Och ja, om någon undrar så mår Nils alldeles utmärkt.
Va roligt att få hör från Marängen och svärje!
SvaraRaderaDu e modig som vågar dig ut på äventyr! Hede blir no kanonbra he tå du ha komi in i nya rutiner.
Och vad det glädjer me att få hör att du nu kan prat svenska. Vilken tur, nu kanske du börjar förstå DaBulle lite bättre ;)
Och ja, givetvis har jag undrat hur Nils mår! Nu är själen lite lugnare då jag fått höra om Vilda-Nisses välmående. Tack. :)
Så skönt att höra att Nils mår bra, å du också förstås! ;) De blir nog bra de där! Du e modig, jag vill också vara! :) Synd att vi int hann träffas innan du for, genast du kommer hem måst vi råååkas! :) Kram!
SvaraRaderaNinna & Jenny, va gullo ni e!:) Tror att jag kommer hem i slutet på september, så då ska vi nog råååkas!:) kram på er
SvaraRadera